Tidig vår i år?
Våren har aldrig varit längre iväg än den är nu.
Äntligen blev jag klar med slo-mo-shun IV.
Slangarna för kylvattenutloppet på plats.
Magneter håller motorluckan/locket på plats.
Köket har varit belamrat några veckor i streck nu. Skönt att det är klart.
Attrapperna för kylvattenintag på plats.
Roderlänkaget på plats och intrimmat med sändaren. Allt ser ut att fungera.
Motor, motorfäste och fartreglage är vattenkylda. Allt är på plats.
Batteriet kommer hänga under motorkåpan med hjälp av kardborreband. Efter att jag kopplat ihop allt och testat alla funktioner så märkte jag att den flexibla axelkopplingen vibrerade lite för mycket vid start och stopp så jag fick tillverka ett "lager" att ha så nära flexkopplingen som möjligt. Efter det blev det bättre, men det finns fortfarande ett brummande ljud. Jag får skylla på en för dålig uppriktning får några år sen.
Jag fick till en smart lösning för antennen också. Mottagaren placerades i princip under lådan med stolen. Sedan fick det bli en förhoppningsvis tät gummigenomföring. Antennen kan med andra ord plockas bort om man vill slippa se den när modellen står framme hemma.
Inbjudande förarmiljö.
Snedstaget är också på plats. Det hjälper till att hålla luftrodret på plats.
Slangarna för kylvattenutloppet på plats.
Magneter håller motorluckan/locket på plats.
Köket har varit belamrat några veckor i streck nu. Skönt att det är klart.
Attrapperna för kylvattenintag på plats.
Roderlänkaget på plats och intrimmat med sändaren. Allt ser ut att fungera.
Motor, motorfäste och fartreglage är vattenkylda. Allt är på plats.
Batteriet kommer hänga under motorkåpan med hjälp av kardborreband. Efter att jag kopplat ihop allt och testat alla funktioner så märkte jag att den flexibla axelkopplingen vibrerade lite för mycket vid start och stopp så jag fick tillverka ett "lager" att ha så nära flexkopplingen som möjligt. Efter det blev det bättre, men det finns fortfarande ett brummande ljud. Jag får skylla på en för dålig uppriktning får några år sen.
Jag fick till en smart lösning för antennen också. Mottagaren placerades i princip under lådan med stolen. Sedan fick det bli en förhoppningsvis tät gummigenomföring. Antennen kan med andra ord plockas bort om man vill slippa se den när modellen står framme hemma.
Inbjudande förarmiljö.
Snedstaget är också på plats. Det hjälper till att hålla luftrodret på plats.
En sista helhetsbild.
/Mikael
/Mikael
Två veckor i augusti
En liten modell som blev inhandlad under semestern förra året blev ett snabbygge.
Dekaler och smådetaljer
Den här veckan har det gått snabbt.
Maskering och ett första lager rött.
Maskering och ett första lager rött.
Sedan fick jag böja till dessa mässingsdetaljer och limma dit innan det blev fler lager rött.
Totalt blev det 5 lager röd färg. Här har jag även limmat dit den silvriga listen.
Resultatet.
På fenan ska dessa detaljer sitta. Jag fick klippa till och böja dessa.
Dags för dekaler. Kontstigt att ha en orange/röd häst på röd bakgrund. På kartongen så var det vita konturer på hästen, men inte på dekalen. Det får bli som det blir.
När denna ventil skulle dit så fick jag borra upp ett hål och måla svart i det. Sedan använde jag en hammare och knackade försiktigt in den på plats.
Kylvattenutloppen är inskruvade och vattensäkrade med epoxylim i gängorna.
Fenan och de små luftningsventilerna är ditlimmade.
Inte mycket kvar nu, bara en massa smådetaljer.
/Mikael
Lackering
Då var det äntligen dags att lacka båten. Jag lägger på några lager innan dekaler och färg kommer på. Jag hoppas detta ska minska risken med att färg ska sprida sig i fibrerna på mahognyn. Röda stripes ska målas dit efteråt.
Innan lackeringen (både undersida och översida) så var jag tvungen att spackla och måla om botten eftersom den fått en del törnar. Jag passade även på att (förhoppningsvis) förbättra kylvattenintagen. Samtidigt blev det lite häftigare.
Första lacken.
Innan lackeringen (både undersida och översida) så var jag tvungen att spackla och måla om botten eftersom den fått en del törnar. Jag passade även på att (förhoppningsvis) förbättra kylvattenintagen. Samtidigt blev det lite häftigare.
Första lacken.
Nu ligger det två lager på däcket. Mahognyn har fått ett helt annat djup.
/Mikael
Tack till Svetsarn
Då kom de äntligen. De precisionstillverkade aluminiumbitarna. Tack till Svetsarn för detta.
Då var det bara att börja montera ihop länkaget. Mässingshylsorna längst ner i bild behövde modifieras lite. Det var amerikanska dimensioner på dess så hålen behövde borras upp något till 2mm. Därefter ska de limmas ihop med en liten bit pianotråd emellan. Sedan kan dessa användas till att göra små justeringar.
Hål upptaget för pianotråden som kommer från servot. Alla beräkningar ser ut att stämma.
Tråden fick två 90-gradersböjar. Annars skulle den gå rakt igenom sittbrunnen. Det blev bättre än vad jag först trodde.
Jag tog beslutet att limma dit de främre listerna innan första lagret lack. Ifall det skulle visa sig att jag skulle behöva använda tvingar eller liknande. Det visade sig att det inte gick att använda tvingar eftersom det inte fanns några bra ytor. Det fick bli CA-lim och handpress istället. Listerna måste böjas väldigt mycket så nu finns det ännu mer inbyggda krafter i denna båt.
Resultatet blev väldigt bra. Mahognydelen fick en väldigt fin avslutning. Ytterliggare plus med denna list är att den borde avvisa en del vatten från att komma upp på däck.
Då var det bara att börja montera ihop länkaget. Mässingshylsorna längst ner i bild behövde modifieras lite. Det var amerikanska dimensioner på dess så hålen behövde borras upp något till 2mm. Därefter ska de limmas ihop med en liten bit pianotråd emellan. Sedan kan dessa användas till att göra små justeringar.
Hål upptaget för pianotråden som kommer från servot. Alla beräkningar ser ut att stämma.
Tråden fick två 90-gradersböjar. Annars skulle den gå rakt igenom sittbrunnen. Det blev bättre än vad jag först trodde.
Jag tog beslutet att limma dit de främre listerna innan första lagret lack. Ifall det skulle visa sig att jag skulle behöva använda tvingar eller liknande. Det visade sig att det inte gick att använda tvingar eftersom det inte fanns några bra ytor. Det fick bli CA-lim och handpress istället. Listerna måste böjas väldigt mycket så nu finns det ännu mer inbyggda krafter i denna båt.
Resultatet blev väldigt bra. Mahognydelen fick en väldigt fin avslutning. Ytterliggare plus med denna list är att den borde avvisa en del vatten från att komma upp på däck.
/Mikael
Tankearbete
Det har inte blivigt så mycket jobb denna gång. Detta på grund av att vi varit tvungna att beställa en del saker som vi saknade till roderlänkaget. Förhoppningsvis kommer allt att bli bra när det är klart. Det känns aldrig bra att ta upp hål i akterspegeln, men om man inte kan gå efter ritningen och är tvungen att hitta på eget så måste man ta upp fler hål.
Nedan kommer en del bilder på lite skisser som har med länkaget att göra.
Det kommer förmodligen bli så att man får använda det innersta hålet i oket för tråden som kommer ut från båten för att få bästa möjliga utväxling på rodret. Rodret behöver även komma ut en bit från akterspegeln. Om inte, så kommer båten knappt att kunna svänga.
Jag kopplade upp allt elektriskt i båten för att se hur mycket servoarmen rör sig. Det visade sig vara ca:1,5cm åt båda hållen. För att vajern eller pianotråden ska löpa fritt i det hål man tar upp i akterspegeln så gjorde jag denna skiss där jag kom fram till att bäst vore att använda det innersta hålet på oket. Själva röret som vajern kommer gå igenom akterspegeln i är 8mm stor. Vajern i sig är 2mm. I och med detta kan jag även få fram var hålet ska vara på akternspegeln.
Ritning på klossen som ska förflytta rodret ut från akterspegeln. Detta kommer troligtvis att tillverkas i aluminium.
Ritning på den arm som oket kommer sitta på. Kommer även detta tillverkas i aluminium.
Det kommer förmodligen bli så att man får använda det innersta hålet i oket för tråden som kommer ut från båten för att få bästa möjliga utväxling på rodret. Rodret behöver även komma ut en bit från akterspegeln. Om inte, så kommer båten knappt att kunna svänga.
Jag kopplade upp allt elektriskt i båten för att se hur mycket servoarmen rör sig. Det visade sig vara ca:1,5cm åt båda hållen. För att vajern eller pianotråden ska löpa fritt i det hål man tar upp i akterspegeln så gjorde jag denna skiss där jag kom fram till att bäst vore att använda det innersta hålet på oket. Själva röret som vajern kommer gå igenom akterspegeln i är 8mm stor. Vajern i sig är 2mm. I och med detta kan jag även få fram var hålet ska vara på akternspegeln.
Ritning på klossen som ska förflytta rodret ut från akterspegeln. Detta kommer troligtvis att tillverkas i aluminium.
Ritning på den arm som oket kommer sitta på. Kommer även detta tillverkas i aluminium.
Här är allt ditskissat på akterspegeln. Hålen längst ut på kanterna kommer vara kylvattenutlopp. i övrigt är det styrvajerhålet, hållaren för oket och rodret som är utmärkt.
/Mikael
När dottern sover
Nu har det gått 8-9 månader utan något jobb på båten. Då passar lite föräldraledighet bra (trodde jag). Det har visat sig att man inte har så mycket tid till övers när man är hemma med en nu 8 månader gammal dotter. Men jag kan ju alltid jobba lite när hon sover. Jobbet går inte så snabbt, men det går i vilket fall som helst framåt. Här kommer lite bilder på det senaste bygget.
Hela båten är nu täckt av mahognyfanér. De långa bitarna på fördäck visade sig vara mycket svårare än de som gjordes tidigare.
Jag funderade länge över hur jag skulle göra med stolen. Resultatet blev en "låda/balja" som går att sänka ner i båten så att allt fortfarande är lätt åtkomligt. Förhoppningsvis är denna lösning lite mer vattentät en om jag skulle följt ritningarna och bara lämnat ett stort hål här.
Under lådan/baljan.
Det fick även bli en liten ram på baljan som följer båtens figur. Detta för att dölja kanten på det lite slarvigt uppskurna hålet i båten.
Det fick även bli en matchande ram runt baljan till motorhuven. Jag var lite emot detta i början, men insåg att det borde bli mer tätt och mer stilrent.
Ramarna blir målade i metallicksilver.
Så var det äntligen dags för lite dekaler. Efter att dessa är monterade så är motorhuven lackad 2 gånger. Snart dags att fästa den vid sin balja.
Även akterspegeln är ditlimmad. Passformen är inte den bästa. Modifiering måste till.
På återseende
/Mikael
Mahogny
Äntligen kom vi till fanérlimningen. Det är det steget som vi både bävat inför och längtat till. Man kan i alla fall säga att detta steg kommer ta längst tid att genomföra.
Det är väldigt svårt att arbeta med tvingar eftersom det knappt finns några plana ytor på hela båten. Som tur är så går det att använda gamla spillbitar och samtidigt använda kilar att lägga emellan. Nedan kommer en del bilder. Att komma halvvägs har tagit oväntat lång tid.
Nästa gång blir det att göra resten.
/Mikael
Ytterliggare lite gjort
Ytterliggare lite har blivit gjort på båten.
Denna gång blev det att fortsätta på överbyggnaden och framförallt avgasrören.
Det blev väldigt mycket pillande och inpassande med filning eftersom delarna inte passade riktigt som man kunde tänkt sig. De båda avgasrören ska vara spegelbilder av varandra, men man kan säga att de i slutändan är två helt olika. det var väldigt svårt att få dem till att likna varandra. Det är ännu svårare att hålla ihop fyra olika saker samtidigt och försöka märka upp var man ska göra ingrepp. Jag kan tacka min snälla fru för hjälpen med detta.
Här är de i vilket fall som helst ihoplimmade och spacklade.
De blev målade med tre lager färg. Efter första lagret så blev mässingsbiten svartglänsande medans träbitarna blev grå-matta. Efter de tre lagren så är det samma svarta överallt.
De limmades fast med epoxy på de redan tidigare tillverkade "fästena".
Resultatet när limmet torkat. Under torkningstiden fick man förlita sig till sina händer då det var svårt att sätta dessa bitar i spänn med hjälp av någon tving.
Nedan följer en del bilder på hur det kommer se ut när det är färdigt. Delarna är enbart ditlagda och ska limmas dit efter att faneret blivit lagt.
Observera de två mässingsöglorna som sitter på motorhuven. Där ska vindrutan fästas.
Nästa gång blir det förhoppningsvis lite bilder på faneret.
/Mikael
Denna gång blev det att fortsätta på överbyggnaden och framförallt avgasrören.
Det blev väldigt mycket pillande och inpassande med filning eftersom delarna inte passade riktigt som man kunde tänkt sig. De båda avgasrören ska vara spegelbilder av varandra, men man kan säga att de i slutändan är två helt olika. det var väldigt svårt att få dem till att likna varandra. Det är ännu svårare att hålla ihop fyra olika saker samtidigt och försöka märka upp var man ska göra ingrepp. Jag kan tacka min snälla fru för hjälpen med detta.
Här är de i vilket fall som helst ihoplimmade och spacklade.
De blev målade med tre lager färg. Efter första lagret så blev mässingsbiten svartglänsande medans träbitarna blev grå-matta. Efter de tre lagren så är det samma svarta överallt.
De limmades fast med epoxy på de redan tidigare tillverkade "fästena".
Resultatet när limmet torkat. Under torkningstiden fick man förlita sig till sina händer då det var svårt att sätta dessa bitar i spänn med hjälp av någon tving.
Nedan följer en del bilder på hur det kommer se ut när det är färdigt. Delarna är enbart ditlagda och ska limmas dit efter att faneret blivit lagt.
Observera de två mässingsöglorna som sitter på motorhuven. Där ska vindrutan fästas.
Nästa gång blir det förhoppningsvis lite bilder på faneret.
/Mikael
Back on track
Det har varit dåligt med uppdateringar nu under sommaren.
Innan vi tog sommaruppehåll så bestämde vi att nästa steg skulle bli att lägga faneret. Det kommer ske efter alla semestrar. Under tiden har jag "fuskat" lite och jobbat lite själv. Mest handlar det om målning eftersom det är så tråkigt att sitta tillsammans och titta på färg som torkar.
Jag har målat fenan, stolen och är nästan klar med detaljerna på instrumentpanelen. Nedan finns ett antal bilder på detta.
Fenan och rodret
Stolen
Diverse "tanklock" samt ratten (det vita ska bli svart till nästa gång)
Botten på båten blir silvermetallick för att likna orginalets aluminium
Nödstopp och instrumentpanelsdel
Instrumentpanelen
Uppmärkning för fastsättning av små luftintag
Luftintagen målade en gång. För att få ett bra utseende så fick man fräsa ur en del på dem
Allt på plats och målat. Det som inte syns är allt samm som fastnade under torkningen. Det blir att slipa upp och måla om en gång innan det blir godkänt.
På återseende
Mikael
Sommarens bravader
Lite bilder på sommarens körningar.
Det började inte så bra som man kan se på filmen nedan. Efter det har det varit en, för mig i alla fall, problemfri sommar.
Det gick lite för fort samt att jag var lite okoncentrerad. Båten fastnar i frigolitbojen och kommer inte loss. Jag blev först av med ett fiskedrag innan jag blev av med 100 kr. Det kostade det att få en kille att simma ut och hämta den när det är 10 grader i vattnet.
Ytterliggare 2 filmsnuttar finns att se på youtube.
/Mikael
Det började inte så bra som man kan se på filmen nedan. Efter det har det varit en, för mig i alla fall, problemfri sommar.
Det gick lite för fort samt att jag var lite okoncentrerad. Båten fastnar i frigolitbojen och kommer inte loss. Jag blev först av med ett fiskedrag innan jag blev av med 100 kr. Det kostade det att få en kille att simma ut och hämta den när det är 10 grader i vattnet.
Ytterliggare 2 filmsnuttar finns att se på youtube.
/Mikael
Vårrus x2
Nu är våren äntligen här.
I helgen blev det en tur till Åtvidaberg för att få igång brorsan. Vi lödde fast kontakter på batteriet och bytte hans trasiga servo mot ett nytt.
Efter en stunds körning (längre än vårens första försök med Martin) så inträffade precis samma sak som tidigare. Vi tappade kontakten med båtarna. Denna gång behövde vi inte använda fiskespöt eftersom kontakten tappades när båtarna hade full gas mot stranden (där de körde upp).
Hem och fundera på vad det kunde vara. Denna gång kom vi fram till det riktiga felet. Mottagaren tål inte vatten.
På dag två provade vi med att lägga mottagaren i en ballong samt att byta ut tejpen mot silvertejp. Denna gång fungerade allt som det skulle. Däremot ville brorsan prova en lösning för att båten skulle vara lättare i fören. Han satte batteriet bakom motorn. Till en början så såg det ut att gå riktigt bra, men eftersom det var så pass stora vågor i sjön så flög båtarna en hel del. Detta var inte bra för den, nu mycket baktunga båten, vilken slog över precis som i fullskala. Vid det efterföljande räddningsarbetet så fastnade min båt över brorsans och propellern gick sönder samt att axeln (wiren) åkte ur sitt fäste i motorn. Som tur var hade vi tur med vädret i alla fall. Det blåste åt rätt håll.
Efter det körde brorsan ytterliggare 10-15 minuter.
Nu har jag satt på proppellern som satt på depronbåten. Skillnaden är 27 mot 30mm. Jag måste skaffa en ny för att kunna hålla samma fart som de andra nu när jag har en mindre.
/Mikael
I helgen blev det en tur till Åtvidaberg för att få igång brorsan. Vi lödde fast kontakter på batteriet och bytte hans trasiga servo mot ett nytt.
Efter en stunds körning (längre än vårens första försök med Martin) så inträffade precis samma sak som tidigare. Vi tappade kontakten med båtarna. Denna gång behövde vi inte använda fiskespöt eftersom kontakten tappades när båtarna hade full gas mot stranden (där de körde upp).
Hem och fundera på vad det kunde vara. Denna gång kom vi fram till det riktiga felet. Mottagaren tål inte vatten.
På dag två provade vi med att lägga mottagaren i en ballong samt att byta ut tejpen mot silvertejp. Denna gång fungerade allt som det skulle. Däremot ville brorsan prova en lösning för att båten skulle vara lättare i fören. Han satte batteriet bakom motorn. Till en början så såg det ut att gå riktigt bra, men eftersom det var så pass stora vågor i sjön så flög båtarna en hel del. Detta var inte bra för den, nu mycket baktunga båten, vilken slog över precis som i fullskala. Vid det efterföljande räddningsarbetet så fastnade min båt över brorsans och propellern gick sönder samt att axeln (wiren) åkte ur sitt fäste i motorn. Som tur var hade vi tur med vädret i alla fall. Det blåste åt rätt håll.
Efter det körde brorsan ytterliggare 10-15 minuter.
Nu har jag satt på proppellern som satt på depronbåten. Skillnaden är 27 mot 30mm. Jag måste skaffa en ny för att kunna hålla samma fart som de andra nu när jag har en mindre.
/Mikael
Premiär med drivis och fiskespön
Äntligen är premiären (äventyret) avklarad.
På darriga, nervösa ben släpptes den första båten ner i vattnet. Med klyvningen av depronbåtarna i minnet så bestämde vi oss denna säsong för att köra de första rundorna ensamma.
Eftersom båtarna var väldigt framtunga så förvandlades de till ubåtar vid de första fega gaspådragen. Vi tänke att det inte gjorde så mycket eftersom den medskickade tejpen skulle vara "vattenfast". När man sen vågade dra på så gick båten upp i plan. Det både såg och gick väldigt bra.
Vi hade nog hittat ett lite för litet områda att köra på, men det var i princip det enda ställe vi hittade där isen gått upp. Några fullgassträckor provades och rodret försökte trimmas in.
Helt plötsligt skramlade det till. Jag hade klyvt ett isflak som kommit flytande. Ett tecken på att det gick lite för fort möjligtvis.
Vid detta tillfälle var Martin klar med servobytet (orginalservot kärvade något så det blev inköp av ett nytt). Min båt plockades upp och Martin satte igång med provkörningen. Han hade lite kommunikationsproblem så vi alternerade att köra lite.
Helt plötsligt stannade en gubbe och tittade lite och gav ifrån sig en del kommentarer. Efter att han cyklat iväg började äventyret...
I en högersväng tappade jag kontakten med min båt. Den körde runt några varv innan den stannade. Helt plötsligt drev den med strömmen (rakt mot kraftverket). I detta ögonblick kändes det fortfarande ganska lugnt. Martin kunde ju hämta min båt med sin. När detta var klart så hade vi rört oss femtio meter nedströms. Problemet var nu att få upp båtarna. Eftersom det var is från strandkanten och utåt cirka tre meter så kunde vi inte nå dem. Efter att vi rekvirerat ett gäng längre pinnar/grenar/träd så lyckades vi lyfta upp dem.
Inspektionen av min båt visade att det var väldigt mycket vatten i den. Vatten hade alltså trängt in genom den "vattenfasta" tejpen (och kortslutit batteriet visade det sig senare) efter ubåtsturerna. Min båt var obrukbar för tillfället.
Martin hade inte fått göra några fullgasprov så han ville köra en stund till. Efter bara några meter så tappade även han kontakten med båten. Nu fanns det ingen chans att vi kunde åka ut med en båt och putta in honom. Båten började driva mot kraftverket. Paniken spred sig. Blixtsnabbt kom vi på idén att åka hem och hämta ett fiskespö för att få in båten. Snabbt packade vi in våra saker i bilen och gasade hemåt. Väl tillbaka så visade det sig att båten fortfarande flöt, men den fortfarande var på väg mot kraftverket. Vi snirklade oss in genom träden på väg mot strandkanten. Till slut efter ett par kast så var båten krokad och vi kunde få upp den.
Oron var nu fullständig. Hade något dyrt gått sönder?.
Senare på kvällen efter att allt torkat kunde det konstateras att batteriet förmodligen hade kortslutits. Efter laddning fungerade allt som det skulle igen.
Hemläxan till nästa gång blir att fundera ut hur vi ska kunna täta locket på ett bättre sätt. Samt att göra båten lite mindre framtung.
/Mikael
På darriga, nervösa ben släpptes den första båten ner i vattnet. Med klyvningen av depronbåtarna i minnet så bestämde vi oss denna säsong för att köra de första rundorna ensamma.
Eftersom båtarna var väldigt framtunga så förvandlades de till ubåtar vid de första fega gaspådragen. Vi tänke att det inte gjorde så mycket eftersom den medskickade tejpen skulle vara "vattenfast". När man sen vågade dra på så gick båten upp i plan. Det både såg och gick väldigt bra.
Vi hade nog hittat ett lite för litet områda att köra på, men det var i princip det enda ställe vi hittade där isen gått upp. Några fullgassträckor provades och rodret försökte trimmas in.
Helt plötsligt skramlade det till. Jag hade klyvt ett isflak som kommit flytande. Ett tecken på att det gick lite för fort möjligtvis.
Vid detta tillfälle var Martin klar med servobytet (orginalservot kärvade något så det blev inköp av ett nytt). Min båt plockades upp och Martin satte igång med provkörningen. Han hade lite kommunikationsproblem så vi alternerade att köra lite.
Helt plötsligt stannade en gubbe och tittade lite och gav ifrån sig en del kommentarer. Efter att han cyklat iväg började äventyret...
I en högersväng tappade jag kontakten med min båt. Den körde runt några varv innan den stannade. Helt plötsligt drev den med strömmen (rakt mot kraftverket). I detta ögonblick kändes det fortfarande ganska lugnt. Martin kunde ju hämta min båt med sin. När detta var klart så hade vi rört oss femtio meter nedströms. Problemet var nu att få upp båtarna. Eftersom det var is från strandkanten och utåt cirka tre meter så kunde vi inte nå dem. Efter att vi rekvirerat ett gäng längre pinnar/grenar/träd så lyckades vi lyfta upp dem.
Inspektionen av min båt visade att det var väldigt mycket vatten i den. Vatten hade alltså trängt in genom den "vattenfasta" tejpen (och kortslutit batteriet visade det sig senare) efter ubåtsturerna. Min båt var obrukbar för tillfället.
Martin hade inte fått göra några fullgasprov så han ville köra en stund till. Efter bara några meter så tappade även han kontakten med båten. Nu fanns det ingen chans att vi kunde åka ut med en båt och putta in honom. Båten började driva mot kraftverket. Paniken spred sig. Blixtsnabbt kom vi på idén att åka hem och hämta ett fiskespö för att få in båten. Snabbt packade vi in våra saker i bilen och gasade hemåt. Väl tillbaka så visade det sig att båten fortfarande flöt, men den fortfarande var på väg mot kraftverket. Vi snirklade oss in genom träden på väg mot strandkanten. Till slut efter ett par kast så var båten krokad och vi kunde få upp den.
Oron var nu fullständig. Hade något dyrt gått sönder?.
Senare på kvällen efter att allt torkat kunde det konstateras att batteriet förmodligen hade kortslutits. Efter laddning fungerade allt som det skulle igen.
Hemläxan till nästa gång blir att fundera ut hur vi ska kunna täta locket på ett bättre sätt. Samt att göra båten lite mindre framtung.
/Mikael
Delta Force Vortex 16"
Som en paus på byggandet av Slo-mo-shun så passade vi på att köpa en färdig modell (RTR).
Efter lite letande så blev det en Delta Force Vortex 16". Allt ingick färdigbyggt. Det enda vi behövde montera in själva var mottagare och batteri.
Eftersom vi även lyckats lura min bror att också köpa en, så ser vi fram emot lite riktig racing nu när säsongen börjar. Självklart har inte alla tre samma färg på båtarna.
Nedan kommer ett par bilder som jag tog när jag gjorde installationsarbete och torrprovning.
Roder med kylvattenintag.
Vi trodde att även motorn skulle vara kyld, men så var inte fallet. Motorfästet tillsammans med fartreglaget är vattenkylda.
Fler bilder kommer på de andra båtarna. Nu kliar det i körtarmen. Bara det slutar snöa så kan det bli premiär imorn.
/Mikael
Efter lite letande så blev det en Delta Force Vortex 16". Allt ingick färdigbyggt. Det enda vi behövde montera in själva var mottagare och batteri.
Eftersom vi även lyckats lura min bror att också köpa en, så ser vi fram emot lite riktig racing nu när säsongen börjar. Självklart har inte alla tre samma färg på båtarna.
Nedan kommer ett par bilder som jag tog när jag gjorde installationsarbete och torrprovning.
Roder med kylvattenintag.
Vi trodde att även motorn skulle vara kyld, men så var inte fallet. Motorfästet tillsammans med fartreglaget är vattenkylda.
Fler bilder kommer på de andra båtarna. Nu kliar det i körtarmen. Bara det slutar snöa så kan det bli premiär imorn.
/Mikael
Överbyggnad
Sist så kapades plastdelarna ut. Nu är baljorna under avgasrören på plats med en riktigt bra passform.
När den ligger på plats tillsammans med fallosymbolen så ser man hur den manliga båten tar form.
Ett skjutmått och ett dremelverktyg var allt som behövdes förutom lite tid för att få till passformen.
Här näst väntar målning med svart och sedan skall avgasrören tillsammans med överdelen limmas på plats efter lite intrimmning.
När den ligger på plats tillsammans med fallosymbolen så ser man hur den manliga båten tar form.
Ett skjutmått och ett dremelverktyg var allt som behövdes förutom lite tid för att få till passformen.
Här näst väntar målning med svart och sedan skall avgasrören tillsammans med överdelen limmas på plats efter lite intrimmning.
